Första dagen

Igårkväll ville Robin att Didi skulle sova i hans rum, så vi la dit filten och hon la sig där en stund. Sen gick hon och satte sig hos Mattias, så vi flyttade filten dit, men så ångrade hon sig och gick till Robins rum igen, så filten flyttades tillbaka och hon tvärsomnade.

Imorse vaknade hon klockan 5:00, och hon väckte Mattias 5:30. Efter en morgonkiss på gräsmattan gick de in, Mattias la sig och somnade om en stund, och då låg hon bredvid honom istället. När Kamilla skulle släppa ut hästarna på morgonen fick Didi sitta på lina vid bron så att hon skulle få se hästarna.

Hon blev orolig när Kamilla gick in i stallet och inte syntes, så hon skällde litegrand. Lite mer skäll blev det när hästarna kom ut, hon tyckte de var lite för stora och lite för nära:)

Efter hästutsläppet hjälpte Didi till att väcka Robin.

Efter frukost for Mattias till jobbet och Didi gick runt ett tag och letade honom för att sen lägga sig vid dörren och vänta. Sedan for Robin till skolan och Didi och Kamilla tog sig en morgonpromenad. Jag har aldrig varit med om att en tik kissar in sitt revir så mycket som Didi gjorde! Hon stannade, nosade och kissade, gick en bit, stannade, nosade, kissade. Vi vände när Didi ville och det blev totalt ca 2,5 km. På vägen hem såg vi en björnbajs 200-300 meter hemifrån..

Efter promenaden fick hon se sig omkring på gården, det var ju mörkt när vi kom hem igår, så då blev det bara en snabbinspektion. Hon fick också gå in i boxen och titta när hästarna inte var där och efter det gick vi ut till hagen för att titta på hästarna på håll. Men det bar sig inte bättre än att hästarna blev jättenyfikna och ville hälsa så Didi tyckte de kom lite för nära. Vi gick då ut ur hagen och tittade på dem från andra sidan stängslet. Didi skällde till när en av hästarna frustade, hästarna sprang då iväg, och det tyckte Didi var jätteroligt:) Efter denna händelserika morgon var hon trött så hon drack lite vatten och lade sig och sov när vi kom in.

Hon har inte "boat" in sig ännu, men hon är ändå lugnare än jag, Kamilla, trodde att hon skulle vara så nära efter flytten. Hon har inte ätit någon hundmat, men lite matrester har hon ätit. Mat- och leklusten kommer nog senare frampå dagen när hon har varvat ner mer och blir lite mer hemtam i sin nya omgivning. Hon följer oss när vi rör oss i huset, vill ännu inte vara ensam. Det hon nog är mest brydd över är vart katterna tagit vägen. De har parkerat på golvet bakom soffan och vill inte komma fram och leka än..