Ensam hemma

Idag har Didi varit ensam inne i två omgångar och det har gått jättebra. Hon blev jätteglad när vi kom hem. Nu har hon varit ute på linan en stund och Kamilla och Didi ska snart ta sig en promenad.

Landat

I morse gick Kamilla och Didi på en promenad i höstsolen och för första gången kändes lukten av höst.. I natt låg Didi på dörrmattan och katterna låg i sovrummet. De har börjat röra lite på sig, men är fortfarande skeptiska mot Didi. Igårkväll låg Didi och sov vid soffan och PiriPiri gick fram för att smygnosa. Didi vaknade till och skällde till och katten drog som en avlöning till nåt gömställe.. Idag har PiriPiri och Didi tittat på varann på avstånd, men så fort Didi rör sig för fort eller låter (det räcker att hon nyser) springer katten iväg..
Nu kan vi iallafall konstatera att Didi har landat riktigt hos oss och "boat" in sig, och hon har återfått matlusten - idag har hon rullat "matbollen":)

Lördag kväll...

...och vi är trötta. Didi följde med till Backe och blev lite bortskämd med godsaker. Och så träffade hon en hund, som hon efter lite funderingar tordes gå fram och hälsa på, och det gick så bra så.

Bilar

Idag har vi varit i Hoting och tittat på bilutställningen där. Det var ganska mycket folk och några hundar, och Didi skötte sig väl. Hon nosade på människor som kom för nära och barn fick klappa henne. Hon blev lite till sig när hon såg andra hundar och ville fram och hälsa, så vi fick hålla i henne ordentligt i början - det skulle inte vara roligt om hon skulle springa fram till en hund som vill bråka. Men efter ett par möten räckte det att hålla lagom och säga "nej" så gick hon bredvid utan att vilja dra mot den andra hunden.
Nu ska vi till Mattias´ föräldrar och grilla, och det blir en överaskning för dem - de vet inte att vi köpt hund:)

Samma kväll

Nu kan vi andas ut. Hela dagen har Didi sett frisk ut och humöret är på topp, så det verkar inte bli några sviter efter dagens bravader. Såret har stelnat lite nu, så när hon tittar som vanligt är det inte helt öppet, utan mer 75 % av helöppet. Vill hon se riktigt kan hon öppna ögat riktigt, men jag förstår att det spänner lite i sårkanterna. Vi har under eftermiddagen varit ute på gräsmattan och myst och borstat pälsen och nu ska vi ta med Mattias på promenad. Didi har lugnat sig mer nu, och boat in sig riktigt. Nu är hon inte lika angelägen att följa efter när vi rör oss i huset. Men hon saknar fortfarande katterna;)
Katterna, speciellt Piff, var likadan när Clarion flyttade hem till oss från Strand. Då låg han i flera dagar under Robins kudde i sängen och vägrade gå någon annanstans - även fast man bar honom till kattlådan och matskålen och stängde in sig med honom ville han varken äta, dricka eller gå på toa.. Nu ligger båda katterna bakom soffan, och jag har ställt dit kattlådan så de har den nära. De verkar vid gott mod och ser ut att tycka livet är ganska trevligt där bak:) De kommer nog fram under helgen, när de inser att Didi inte är farlig:)

Det var nära...!

Jösses vad Didi och Lady skrämde mig för en stund sen! Didi var nyduschad och ville gå ut, så jag tog ut henne i koppel för att kunna hålla henne på gräsmattan så inte grus och skit skulle fastna i pälsen medan hon var blöt. Vi stod och tittade på hästarna och hon höll sig hela tiden bakom mig. Hon morrade och skällde åt dem ett par gånger och jag sa "nej" och efter det stod hon tyst och tittade på dem.

Det var jättemycket knott på hästarna, så de ville gå in, så jag satte fast Didi på linan vid bron istället för att släppa in henne under tiden jag tog in hästarna. Jag sa åt Didi att gå undan när jag kom med hästarna, och det gjorde hon. Men när jag gått förbi med dem sprang Didi fram och skällde bakom hästarna, Lady skrek till och sen skrek Didi och sprang iväg. In med hästarna i boxen så fort det bara gick, och när jag var på väg ut ur stallet provade Didi ta sig uppför bron, och hon gick jättevingligt! Jag sprang dit och trodde att hon fått en spark på bakbenet, för hon såg mest vinglig ut där, och fick hjärtat i halsgropen när jag såg att det blödde från Didis öga, och hon var riktigt groggy! Hon provade lägga sig ner, men det gick inte för hon kunde inte hålla balansen, så jag hjälpte henne att lägga sig och ringde till Mattias att han skulle komma hem med bilen snabbt. Min tanke var att hon måste ha fått en rejäl spark i huvudet och vi måste iväg till veterinären så fort som möjligt.

Medan vi väntade på Mattias stödde jag henne eftersom hon låg så nära kanten på bron och jag tordes inte röra på henne. När Mattias kom klev hon upp, i början lite skakis, men sen såg hon ut som vanligt. Hon gick normalt och rörde alla kroppsdelar utan problem. Hon har ett jack precis på ögonlocket som blödde, men hon måste ha haft sån tur att sparken tog riktigt löst, för ögat reagerar normalt. Vi höll koll på henne ett tag och tog beslutet att inte fara till veterinären eftersom hon såg frisk ut. Blodet tvättades bort runt ögat och sen fick hon ett torkat grisöra som hon tuggade i sig med god aptit och gott humör, och nu ligger hon bredvid mig och vilar.

Jag kommer hålla extra koll på henne utifall hon fått någon skada som inte visar sig direkt, så vi kan fara till veterinären om det behövs.

Tänk vad fort olyckor kan hända! Och vad mycket tur man har! Hade hon varit ett steg närmare hästen hade hon fått in en fullträff, men nu klarade Didi sig med ett litet sår på ögonlocket...

Första dagen

Igårkväll ville Robin att Didi skulle sova i hans rum, så vi la dit filten och hon la sig där en stund. Sen gick hon och satte sig hos Mattias, så vi flyttade filten dit, men så ångrade hon sig och gick till Robins rum igen, så filten flyttades tillbaka och hon tvärsomnade.

Imorse vaknade hon klockan 5:00, och hon väckte Mattias 5:30. Efter en morgonkiss på gräsmattan gick de in, Mattias la sig och somnade om en stund, och då låg hon bredvid honom istället. När Kamilla skulle släppa ut hästarna på morgonen fick Didi sitta på lina vid bron så att hon skulle få se hästarna.

Hon blev orolig när Kamilla gick in i stallet och inte syntes, så hon skällde litegrand. Lite mer skäll blev det när hästarna kom ut, hon tyckte de var lite för stora och lite för nära:)

Efter hästutsläppet hjälpte Didi till att väcka Robin.

Efter frukost for Mattias till jobbet och Didi gick runt ett tag och letade honom för att sen lägga sig vid dörren och vänta. Sedan for Robin till skolan och Didi och Kamilla tog sig en morgonpromenad. Jag har aldrig varit med om att en tik kissar in sitt revir så mycket som Didi gjorde! Hon stannade, nosade och kissade, gick en bit, stannade, nosade, kissade. Vi vände när Didi ville och det blev totalt ca 2,5 km. På vägen hem såg vi en björnbajs 200-300 meter hemifrån..

Efter promenaden fick hon se sig omkring på gården, det var ju mörkt när vi kom hem igår, så då blev det bara en snabbinspektion. Hon fick också gå in i boxen och titta när hästarna inte var där och efter det gick vi ut till hagen för att titta på hästarna på håll. Men det bar sig inte bättre än att hästarna blev jättenyfikna och ville hälsa så Didi tyckte de kom lite för nära. Vi gick då ut ur hagen och tittade på dem från andra sidan stängslet. Didi skällde till när en av hästarna frustade, hästarna sprang då iväg, och det tyckte Didi var jätteroligt:) Efter denna händelserika morgon var hon trött så hon drack lite vatten och lade sig och sov när vi kom in.

Hon har inte "boat" in sig ännu, men hon är ändå lugnare än jag, Kamilla, trodde att hon skulle vara så nära efter flytten. Hon har inte ätit någon hundmat, men lite matrester har hon ätit. Mat- och leklusten kommer nog senare frampå dagen när hon har varvat ner mer och blir lite mer hemtam i sin nya omgivning. Hon följer oss när vi rör oss i huset, vill ännu inte vara ensam. Det hon nog är mest brydd över är vart katterna tagit vägen. De har parkerat på golvet bakom soffan och vill inte komma fram och leka än..

Välkommen Didi!

Nu har vi kommit hem med vår nya familjemedlem, Didi. Vi har bara hunnit vara hemma en halvtimme, så allt är fortfarande nytt. Hon tyckte iallafall att katten Piff var rolig. Piff däremot, som var nyvaken och inte alls beredd på en hund uppskattade inte första träffen riktigt lika mycket... Efter det har Piff och Didi nosat och hälsat, så lugnet har lagt sig litegrand. PiriPiri, vår andra katt som i vanliga fall är den tuffaste, har parkerat i fönstret bakom soffan, utom räckhåll för Didi, och där ligger hon och tittar och funderar.

Det är svårt att få skarpa kort, för hon rör sig fortfarande hela tiden..

Bilresan gick bra, efter en stund lade hon sig och sov och vaknade fram och tillbaka när vi kom till Ramsele.

Lite skakigt kort som togs i farten från passagerarplats...

Nu ska vi se vart hon vill sova, så lägger vi hennes filt där. God natt:)

Här är vi..

Robin gillar att köra cross...

Redo för start...

Clarion, in memoriam. Världens goaste..

Kamilla tycker det är roligt i stallet..

..och Mattias tittar in;)

Gohästarna äter gogräset när de var nyinflyttade på Harbäcken.

Våra katter har underliga sovställningar. Så bökigt som möjligt ska det vara. Här vill Piff sova mellan ryggstödsdynorna...

..och PiriPiri gillar att sova på rygg;)

Hej och Välkomna!

Varmt välkomna till vår gårdsblogg! Vi kommer uppdatera denna när något nämnvärt händer, eller om något inte nämnvärt händer - alltså när vi har lust och har något att säga:-). Idag består vår familj av Mattias, Kamilla, Robin, katterna PiriPiri och Piff och hästarna Cindie och Lady. Imorgon förväntar vi oss att få ytterligare en medlem till famljen, 3-åriga blandrastiken Didi=). Vi har varit utan hund sedan vi fick ta bort Clarion i Oktober ifjol och inte hittat någon som var menad för oss, så nu hoppas vi och längtar tills imorgon. Det ska bli spännande! Hoppas att hon tycker om oss, för då får hon följa med hem direkt:)